Aj, aj, aj

"Rakt i klockspelet", som Robert Perlskog uttryckte det.



//Mackan

Definitionen av komik

//Mackan

Sommarjobb

Idag gjorde jag mitt första riktiga pass på mitt sommarjobb som är på ett hem för autistiska. Det finns inte så mycket att säga om det, mest pga att jag har tystnadsplikt och är därav förbjuden att berätta för mycket om vad som händer där på hemmet. Allt jag kan säga är att det inte är lika jobbigt som det kanske låter och att alla som jobbar där är riktigt trevliga och roliga.

Standardskämt då jag berättar att jag jobbar på ett hem för autistiska:

Det passar dig perfekt, du ligger ju på ungefär samma utvecklingnivå som de som redan bor där.

//Mackan

En pojkes njutning

Dåligt med bloggande nu, jag vet, men det beror mest på att jag inte gör speciellt mycket det här dagarna. Allt jag gör är att njuta av min sista lediga vecka på ett tag. Njuta på mitt eget vis.

Idag har jag spelat en himla massa tv-spel med Gurra och Micke och sedan sett på när Tyskland spöade Turkiet i EM. Djävligt trivsamt alltsammans men inte något att blogga om direkt.

Men misströsta inte, snart blir det nya tider. Om tio dagar drar vi ett helt gäng till Gotland för en veckas festade och då kommer det finnas en massa snaskigt att rapportera om, tro mig.

//Mackan

Vild fantasi

Sms från Gurra efter att jag inte svarat när han ringde:

Va fan gör du? Toktajjar du eller?

//Mackan

"I will make you hurt"

Varje dag lär mig sig något nytt och då syftar jag inte på att Natacha Peyre gjort världens sämsta cover genom tiderna för det visste jag redan. Däremot att Johnny Cash briljanta låt Hurt var en cover hade jag ingen aning om. Nu ska jag tanka orginalet på momangen.

Till sist ett litet tips till dig, Natacha Peyre: Håll dig till att se porrig ut på nakenbilder i herrtidningar, känns som att du kommer att tjäna mer pengar på det än din musikkarriär.

//Mackan

Midsommarhelgen

På midsommarafton åt jag lunch med min familj nere i Gustavsvik, något jag inte gjort på flera midsommaraftonar. Vi hade riktigt trevligt där vi satt på verandan hos mina föräldrar och åt sill och drack nubbar. Efter lunchen gick vi ned till stången vid vattnet där det bjöds på dans och lekar för barnen. Jag dansade dock bara en dans och det var "Mormors lilla kråka" med min ettårige systerson Hjalmar. Som ni ser på fotot nedan bildade jag och Hjalmar en utbrytarring då vi inte ville beblanda oss med resten av pöbeln.



På kvällen sedan samlades vi ett gäng hemma hos Erik Hagström och grillade. Två intressanta konversationer utspelade sig där. Den första när jag hälsade på Max flickvän som jag aldrig träffat förut:

Maria: Maria.
Jag: Marcus.
Maria: Marcus? Är du DEN Marcus?
Jag: Eh, jag tror det men du får väl fråga Max.
Maria: Jag tror du är det.

Den andra mellan Erik och Max efter att Erik satt på sig någon typ av feminin halsduk:

Max: Åh fan Erik, har du tagit på dig en scarf?
Erik: Eh nej. Kravatt heter det.

Den första konversationen pekar väl mest på att jag och Max kanske är för intimt förknippade med varandra för vårat eget bästa och den andra på att Erik är en stropp av stora mått.

Vi midnatt förflyttade sig hela gänget till Alexandra som hade någon slags utefest på sin tomt. Vid tretiden, efter att ha hjälpt till att städa bör tilläggas, vinglade vi hem till Gurra på efterfest där vi spelade tv-spel och drack vin tills alla var så berusade att ingen hade finmotorik nog att trycka på kontrollen längre. Då tog paret Runnemo en taxi hem och vi andra gick och lade oss.

På midsommardagen kom Alexandra hem till Gurra och kokade korv till en bakfull Marcus och en fortfarande full Gurra. Något som uppskattades av alla, oavsett berusningsgrad. Sedan var det tänkt att vi skulle gå ut ett gäng på kvällen men det blev inte mycket till gäng då de enda två som var sugna var undertecknad och mannen som fortfarande var full. Jag och Gurra lät dock inte alla andras pessimism sabba för oss utan som de hjältar vi är begav vi oss till Hotell Eken.

Inne på Eken var allt som vanligt, kul och lättraggat. Nog sagt om det.

Söndagen spenderas till stora delar i sängen av naturliga skäl.

För att summera var midsommarhelgen lyckad trots att man inte gav sig ut i skärgården eller söderut som de flesta andra gjorde. Nästa år ska jag dock styra upp en stuga på landet med alla polare som sällskap, mark my words...

//Mackan

McBeth

Den trogne bloggläsaren känner till att vi lite då och då lägger upp sketcher vi gjort. Gedigna skådespelarinsatser rakt igenom och det kanske inte är så konstigt med tanke på att jag och Max har en bakgrund som teaterstjärnor. År 2003 var vi nämligen med i en uppsättning av William Shakespeares McBeth, i England dessutom, och så här såg postern till föreställningen ut:



Vem fan var det förresten som gjorde postern och inte kunde stava till mitt efternamn. Jag är upprörd.

//Mackan

The tables are turned

Hittade precis den här gamla bilden som berättar om en svunnen tid. En tid då jag var bättre än Max. Jag var lite bättre på fotboll, lite bättre i skolan, lite populärare bland tjejerna och jag vann alltid de årliga friidrottstävlingarna som anordnades i Gustavsvik varifrån bilden är tagen. Det enda Max var bättre än mig på var att simma, det har han alltid varit en djävel på.

Numera är det ombytta roller. Nu är Max lite bättre än mig. Han tjänar mer pengar, har snyggare kläder, en snygg flickvän, gör färre snedsteg på fyllan och är betydligt mer empatisk och förstående. Dessutom är han fortfarande bättre på att simma än vad jag är.

Den här utvecklingen skrämmer mig, något måste göras.

Som jag ser det har jag två alternativ. Antingen jobba på mina egna brister eller utmana Max på en friidrottstävling så att jag får stå överst på pallen igen. I nuläget lutar det åt alternativ två.

PS. Pojken brevid oss på prispallen heter Henrik Jocobsson.

//Mackan

Här är jag

Nu har man äntligen vaknat till liv igen efter en hård midsommarhelg som bjudit på mycket glädje. En glädje jag ska dela med mig av till er imorgon men nu ska jag sova.

God natt.

//Mackan

Skadeglädje

Jag bjuder på ett litet glädjeämne i denna tid av sorg.

Rysslands matcher i gruppspelet:
Spanien - Ryssland 4-1
Grekland - Ryssland 0-1
Ryssland - Sverige 2-0

I vilken av matcherna tror ni att vår käre vän Runnemo satte 700 kr på vinst för Ryssland?

//Mackan

Knappt tre timmar kvar

Matchtröjan är på, nu krossar vi de där alkoliserade ryssarna!


//Mackan

Det nya språket

Transpersoner, smaka på ordet. Transpersoner.

Heter det inte transexuella?

//Mackan

Björnbröder

Tänkte att det var dags att introducera en ny person på bloggen och inte vilket person som helst utan min storebror, Niklas. Vi är väldigt olika med samtidigt väldigt lika. Till att börja med ser vi väldigt olika ut och han oroar sig betydligt mer för saker än vad jag gör. Sedan besitter han mycket mer empati än vad jag gör.

Vad förenar oss två då? En slags önskan att stå i centrum tror jag, det är inte helt lätt att få en syl i vädret när bröderna Thörn sitter i samma rum. Sedan spottar varken jag eller han i glaset och båda har, om jag får säga det själv, en förmåga att förmedla historier på bästa sätt. Sociala med andra ord.

När vi var små bråkade vi väldigt mycket men det är ju oftast det som bröder håller på med så inga konstigheter där. Numera är vi oftast sams och jag ser upp till min bror på många sätt, han är en väldigt fin kille. Någon gång ska jag berätta lite roliga historier om vad han pysslat med genom åren men det får bli en annan gång.

//Mackan

Ny era startas med en ordvits

Sa just precis upp mig. Kommer att ha jobbat här i tre år när min uppsägningstid på två månader är avklarad. Det är en lång tid och många timmar framför datorn. Nio timmar per dag i ungefär 783 arbetsdagar har jag tillbringat här. Det är läskigt. Och det spänner lite i huvudet bara jag tänker på det.

Marcus blev lite mysig och slängde upp en låt som han tyckte passade igår. Jag slänger upp en som jag tycker pazzar idag (och framförallt imorgon):

Circle of life

Jag har funderat en hel del de senaste dagarna på hur man hanterar perioder i sitt liv då allt inte känns så bra. Som igår t.ex, då förstod jag tidigt att det skulle bli en mycket dålig dag som skulle bli inledningen på en tung period. Då såg jag till att städa hela lägenheten och gav mig ut på en lång löprunda. När jag sedan skulle sova kunde jag säga till mig själv, "Nåja Marcus, det var sannerligen en riktigt pissdag idag men du har i alla fall städat och tränat, så helt oäven var inte denna dag trots allt". På sätt lurar jag mig själv vilket gör att jag kan sova gott under natten i alla fall.

Idag fortsatte samma procedur, jag har precis varit ute och joggat och ikväll ska jag hjälpa farsan att sjösätta en båt. Sådär håller jag på och gör vettiga saker tills jag mår bra igen.

Andra försöker att lösa sina kriser på annat sätt. Att dränka sina sorger i ett hav av alkohol t.ex. Jag tror inte alls på den taktiken, det är det väl inte så många som gör iof. Själv dricker jag bara alkohol när jag mår bra, när saker och ting fungerar som det ska i livet. Men där i ligger nog också en del av mina problem. När bra saker har hänt i mitt liv tänker jag att jag gott kan unna mig lite fest. Men det är under detta festande som jag raserar och sabbar allt bra som hänt i mitt liv. Sedan mår jag dåligt och börjar att tvätta och städa tills jag mår bra igen. Sedan festar jag och förstör allt jag byggt upp på nytt. Marcus Thörns egna livscykel om man så vill.

Kanske känner ni igen er eller så tycker ni bara jag är en trasig människa.

Nu kanske ni anser att jag är dum i huvudet som inte slutar att festa och mår bra hela tiden istället men riktigt så enkelt är det inte. Jag har ju otroligt kul när jag är ute och dricker, inte minst när hela gamla Björknäsgänget är med som det kommer att vara en vecka på Gotland snart. Jag tycker faktiskt det kan vara värt lite misär för att få gå ut och ha så pass kul som vi faktiskt har.

Det tycker jag i dagsläget i alla fall men om några år så ser säkert min prioritering annorlunda ut, då ska jag se till att må bra hela tiden så ni behöver inte vara oroliga för min arma själ. Men just nu är jag mitt i mina "wild years" och då ser verkligheten ut såhär, inga konstigheter, eller?

//Mackan

Midsommar

Som alla känner till så ska det firas midsommar på fredag och med tanke på det tänkte jag bjuda på ett litet bildspel på hur förra årets firande av denna högtid gick till. Vi var ett gäng på sex herrar och sex damer som begav oss ned till Ängelholm och allting var hur trevligt som helst, det man minns åtminstone.



















//Mackan

Anekdot från Lördag

Medan Marcus är nedskjuten så kan jag kanske muntra upp er lite med en fylleanekdot från i lördags.

Jag var på väg hem till min bättre hälft efter en halvblöt kväll med fotboll och mängder av testosteron. Eftersom min mobiltelefon hade dött, var det lite av en chansning ifall hon var hemma eller inte. Hennes lägenhet är inte direkt placerad i de centralare regionerna av Stockholms kommun, så har man väl åkt dit ska det mycket till om man ska vända om.

Självklart var det tomt i hennes två-och-en-halva och trots mitt föredömliga beteende som pojkvän har jag än inte blivit betrodd med en nyckel. Portkod finns det inte heller så ensam och övergiven slog jag mig ner på en parkbänk precis utanför. Efter bara någon minuts väntan dök en gubbe med vänlig fysiologi upp strax utanför hennes port. Jag kopplade på fyllecharmen och gick fram för att få låna en telefon. Jag lyckades med så mycket mer.

Efter ett kort men intesivt samtal om fotboll och livet i en ort långt ut på den gröna tunnelbanelinjen fick jag frågan, "men vafan, ska du inte hänga med upp på en bärs?". "Självklart", svarade jag lika snabbt som resolut. Det visade sig att Lars var en trevlig jägare från Åland som hade hela lägenheten inredd med räv-, bäver- och harpälsar. Han var 58 år och aningen korpulent. Efter två uppdruckna - och en utspilld - öl dök personen jag väntat på upp.

Med facit i hand, är jag väldigt glad att hon tog tid på sig. Det var länge sen jag hade så djupa samtal med en helt främmande gubbe från Åland.
//Max

Min civilstatus

Då var jag singel igen, förhållandet varade i drygt tre veckor (sex veckor om man räknar från första gången vi sågs). Ett misslyckade såklart och naturligtvis jätte tråkigt. Varför allt gick snett är det väl för tidigt att spekulera i men en sak kan jag i alla fall slå fast: att det var mitt fel alltsammans.

Nåväl, allt känns djävligt tungt just nu men livet går vidare, det måste det göra. Och bästa sättet att komma på fötter igen är att lyssna på sånger som denna och gråta en skvätt:



//Mackan

Dagens agenda

Idag gör jag enbart en sak, jag väntar. Förhoppningsvis väntar jag på bättre tider men eventuellt på sämre. Men själva väntandet gör jag bra, jag ligger bara här i sängen och ser på serier i bara mässingen.
Och väntar, och väntar, och...

//Mackan

Ljuset i slutet av tunneln?

Hejsan. Max här. Jag vet inte riktigt om jag är på eller av. Marcus vill så gärna ha med mig på båten mot blogg-lycka. Jag föll av och just nu ligger jag i svallvågorna med livbojen i sikte. Ska jag simma efter den eller ska jag ge upp? Sväljas av havet och till slut bli hajmat? Jag vet inte. Ligger här i vattnet och marinerar ett tag till.

Under tiden ska jag nog kunna underhålla er lite. Kanske.
//Max

Kristallnatten

Igår lyckades jag rasera följande tre saker: min ekonomi, min hand och mitt förhållande. Med andra ord var jag "ute och sladdade lite" som Jocke skulle beskrivit det. Den 14 Juni 2008 kommer för alltid att kommas ihåg som "kristallnatten" i min bok.

Idag har jag mått som jag förtjänat, jätte dåligt. Ångesten och huvudvärken har avlöst varandra under dagens lopp och jag har mest legat i min soffa och stirrat i taket. Inte blir det bättre av att Malin fått "kalla fötter" och jag inte har ett smack inplanerat på midsommar än.

Denna vecka kan bli tung känner jag på mig...

//Mackan

Anar oråd

Jag var hysteriskt full igår och enligt min samtalslista på mobilen pratade jag flera gånger med Malin under kvällens lopp, något jag inte minns ett dyft av.

Malin är Marcus flickvän.

Idag svarar inte Malin när Marcus ringer.

Marcus är orolig...

//Mackan

Vem vet?

Kommer Max tillbaka? Kommer han att ta ansvar för det monster vi skapat tillsammans? Jag hoppas innerligen på det...

//Mackan

Motto

Min nya livsfilosofi (signerad Magnus Uggla):

"Allting som jag vill kan jag göra a, a, a, a, allt,
allting som jag vill kan jag göra, a, a, a, a, allt,
när flytet är i luften, då är lyckan varje dag,
om man är positiv som fan så går allting bra."

//Mackan

RIVSTART

Bloggen lever vidare och hur firar vi detta? Naturligtvis med ett klassiskt "airband". Mackan på gitarr, Max på sång, Westerdahl på keyboard och Henke på trummor, håll till godo...

//Mackan

Slutet?

Som ni har märkt har jag vi inte bloggat på ett djävla tag, nu ska jag försöka att förklara varför. Det blir förvisso svårt eftersom vi inte själva riktigt vet varför vi inte bloggat. Helt plötsligt slutade vi båda två att skriva inlägg helt enkelt. Det var ingenting vi bestämt eller så.

En förklaring ligger väl i att vi numera har kvinnor att tänka på där hemma. Men det är inte deras fel, de är underbara kvinnor båda två och för dem får vi gärna blogga vidare. Men undermedvetet så slutade vi helt enkelt att prioritera den här bloggen tror jag.

En annan förklaring är att vi helt enkelt tappat suget, svårare än så är inte livet ibland.

Kanske har vårt blogguppehåll varit så pass långt att vi nu inte har en enda läsare kvar och att detta inlägg bara blir en fis i cyberrymden. Hur som helst kände jag att våra trogna besökare var värda något bättre en ett abrupt slut utan förklaring.

Framtiden då? Vi håller i nuläget på att marinerar hur vi ska göra. Kanske blir detta bloggens sista inlägg någonsin eller så gör vi en nystart. Ett visst sug har dock återfunnit sig så jag hoppas innerligen att vi får arslet ur vagnen och kör på igen, det vore underbart på alla sätt och vis.

Så om ni fortfarande har någon tro kvar på oss, håll utkik under de närmsta dagarna. Kanske får ni snart njuta av Marcus fyllesnedsteg och Max bitterhet återigen...

//Mackan