Midsommarhelgen

På midsommarafton åt jag lunch med min familj nere i Gustavsvik, något jag inte gjort på flera midsommaraftonar. Vi hade riktigt trevligt där vi satt på verandan hos mina föräldrar och åt sill och drack nubbar. Efter lunchen gick vi ned till stången vid vattnet där det bjöds på dans och lekar för barnen. Jag dansade dock bara en dans och det var "Mormors lilla kråka" med min ettårige systerson Hjalmar. Som ni ser på fotot nedan bildade jag och Hjalmar en utbrytarring då vi inte ville beblanda oss med resten av pöbeln.



På kvällen sedan samlades vi ett gäng hemma hos Erik Hagström och grillade. Två intressanta konversationer utspelade sig där. Den första när jag hälsade på Max flickvän som jag aldrig träffat förut:

Maria: Maria.
Jag: Marcus.
Maria: Marcus? Är du DEN Marcus?
Jag: Eh, jag tror det men du får väl fråga Max.
Maria: Jag tror du är det.

Den andra mellan Erik och Max efter att Erik satt på sig någon typ av feminin halsduk:

Max: Åh fan Erik, har du tagit på dig en scarf?
Erik: Eh nej. Kravatt heter det.

Den första konversationen pekar väl mest på att jag och Max kanske är för intimt förknippade med varandra för vårat eget bästa och den andra på att Erik är en stropp av stora mått.

Vi midnatt förflyttade sig hela gänget till Alexandra som hade någon slags utefest på sin tomt. Vid tretiden, efter att ha hjälpt till att städa bör tilläggas, vinglade vi hem till Gurra på efterfest där vi spelade tv-spel och drack vin tills alla var så berusade att ingen hade finmotorik nog att trycka på kontrollen längre. Då tog paret Runnemo en taxi hem och vi andra gick och lade oss.

På midsommardagen kom Alexandra hem till Gurra och kokade korv till en bakfull Marcus och en fortfarande full Gurra. Något som uppskattades av alla, oavsett berusningsgrad. Sedan var det tänkt att vi skulle gå ut ett gäng på kvällen men det blev inte mycket till gäng då de enda två som var sugna var undertecknad och mannen som fortfarande var full. Jag och Gurra lät dock inte alla andras pessimism sabba för oss utan som de hjältar vi är begav vi oss till Hotell Eken.

Inne på Eken var allt som vanligt, kul och lättraggat. Nog sagt om det.

Söndagen spenderas till stora delar i sängen av naturliga skäl.

För att summera var midsommarhelgen lyckad trots att man inte gav sig ut i skärgården eller söderut som de flesta andra gjorde. Nästa år ska jag dock styra upp en stuga på landet med alla polare som sällskap, mark my words...

//Mackan