Jag har funderat en hel del de senaste dagarna på hur man hanterar perioder i sitt liv då allt inte känns så bra. Som igår t.ex, då förstod jag tidigt att det skulle bli en mycket dålig dag som skulle bli inledningen på en tung period. Då såg jag till att städa hela lägenheten och gav mig ut på en lång löprunda. När jag sedan skulle sova kunde jag säga till mig själv, "Nåja Marcus, det var sannerligen en riktigt pissdag idag men du har i alla fall städat och tränat, så helt oäven var inte denna dag trots allt". På sätt lurar jag mig själv vilket gör att jag kan sova gott under natten i alla fall.
Idag fortsatte samma procedur, jag har precis varit ute och joggat och ikväll ska jag hjälpa farsan att sjösätta en båt. Sådär håller jag på och gör vettiga saker tills jag mår bra igen.
Andra försöker att lösa sina kriser på annat sätt. Att dränka sina sorger i ett hav av alkohol t.ex. Jag tror inte alls på den taktiken, det är det väl inte så många som gör iof. Själv dricker jag bara alkohol när jag mår bra, när saker och ting fungerar som det ska i livet. Men där i ligger nog också en del av mina problem. När bra saker har hänt i mitt liv tänker jag att jag gott kan unna mig lite fest. Men det är under detta festande som jag raserar och sabbar allt bra som hänt i mitt liv. Sedan mår jag dåligt och börjar att tvätta och städa tills jag mår bra igen. Sedan festar jag och förstör allt jag byggt upp på nytt. Marcus Thörns egna livscykel om man så vill.
Kanske känner ni igen er eller så tycker ni bara jag är en trasig människa.
Nu kanske ni anser att jag är dum i huvudet som inte slutar att festa och mår bra hela tiden istället men riktigt så enkelt är det inte. Jag har ju otroligt kul när jag är ute och dricker, inte minst när hela gamla Björknäsgänget är med som det kommer att vara en vecka på Gotland snart. Jag tycker faktiskt det kan vara värt lite misär för att få gå ut och ha så pass kul som vi faktiskt har.
Det tycker jag i dagsläget i alla fall men om några år så ser säkert min prioritering annorlunda ut, då ska jag se till att må bra hela tiden så ni behöver inte vara oroliga för min arma själ. Men just nu är jag mitt i mina "wild years" och då ser verkligheten ut såhär, inga konstigheter, eller?
//Mackan
tisdag 17 juni 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
0 kommentarer:
Skicka en kommentar